På Vita björn, fängelsemuseet, där mången rövare, busar och säkert en och en annan fattig stackare burades in. Små trånga celler för så många som sex fångar i varje. Med galler för fönstren och dörrar av järn. Och bastu och tvätt en gång i månaden.
Och den som var riktigt farlig kunde få sitta i stocken, med kedjor om halsen. Här får man känna och klämma. Och prova att vara fånge en liten stund. Men sen är det skönt att springa ut och busa i gräset igen. Och tänka att det är tur att ingen behöver sitta inlåst här idag.